En magisk afton följs av ytterligare en!

Jag lovade förra veckan att idag återkomma med en resumè från travgalan så här kommer den.
Det blev en trevlig tillställning där Carmen Sund och gänget runt henne blev dom stora vinnarna. Nuvarande form av prisutdelning utan nominerade är trevligt och går lämpligt fort. Det här gör dock att det kanske inte kommer lika mycket folk som vi skulle önska, så där får vi ta oss en funderare. Maten helt ok och att ungdomen med Linnea Lundgren ägde dansgolvet var härligt att se. Undertecknad gjorde så gott han kunde på dansgolvet tillsammans med Ulf Kjellsson och co, men lite trist att så många sätter sig i logerna och surrar. Trots allt får man bjuda lite på sig själv.
Inga skandaler den här gången så på det hela en lyckad gala om än med lite för lite folk, vilket vi får ta oss en funderare på till nästa år.

Apropå gala och fest så fyllde jag igår jämt och dom flesta som läser detta vet att jag blev 60 pannor. Gillar egentligen inte att prata ålder då jag tycker att vi i Sverige är alldeles för åldersfixerade.
Lev som du känner dig och skit i prästbetyget är min devis.
Var med Turistföreningen på Rex i höstas och då bestämde jag mig att här skall jag ha mitt öppethus när jag fyller år.
I går var det alltså dags och mina drömmar överträffades på alla plan. Vilka lokaler Rex har, anrika, rustika och genommysiga vilket gjorde mingelfaktorn helt överlägsen. Ingen behövde resa sig och gå för att lämna plats åt fler gäster utan alla var kvar och minglade och jag hann gå runt och prata med alla gäster.
Ingen behövde heller söka rena fat, glas eller annat utan det var ju bara att gå till baren och beställa vad man ville ha.
Jag hade bokad för 30 personer då jag har en fest i kväll för den innersta kretsen på 56 personer och trodde att det skulle räcka med råge. Det kom 60 personer och människor som jag aldrig kunde drömma om att dom skulle komma. Dom trogna parhästarna Inga och Börje, gamla krögaren Göran Wallin och delar av Umåkers styrelse var några.
Som humanist känns det fantastiskt att på ålderns höst ha så många fina vänner. Jag har väl hela livet gillat människor och då även dom mest utslagna. Jag jobbade under 27 år med missbrukare och det är ju människor som på Vasaplan ingen ville ta i med tång, men när dom blir avgiftade och uppfräschade så var det nästan alltid fina människor bakom ytan.
Jag är väl inte stolt över allt jag gjort under mina 60 år men just min känsla att inte döma hunden efter håren eller som man säger i England, you can`t judge the book by looking at the cover känner jag mig belåten med. Nu får ju inte detta bli något självändamål utan det är ju så att vissa människor måste man välja bort, dom som bara stjäl energi, men ändå att försöka se det positiva i varje människa till dess dom bevisat motsatsen tror jag på.
Så helt fantastiskt att se alla dessa människor som kom för min skull och gjorde kvällen oförglömlig.
Så funderar ni på en födelsedagsfest så ring Anders och Mia på Rex så får ni en jubelkväll som ger er ett minne för livet.
Nu laddar jag om för kvällen på Plaza och det är med lite bävan jag gör det då mina busiga jobbarkompisar från Umedalstiden kommer. Då vet man aldrig vad som händer men jag får skylla mig själv då jag var något av practical jokens mästare, svinhugg går igen heter det visst.

Mästarnas Mästare tycker jag är ett jättebra program. Årets upplaga med många spännande idrottare där Tomas Brolin ligger mig varmt om hjärtat. Lite plufsig och sliten men en härlig kille som fått alldeles för mycket skit av Svenska folket och i pressen. Typiskt Svenskt och helt enligt jantelagen att ta chansen att tycka och trycka till om en elitidrottare som partar lite för mycket. Tänk hur många glädjestunder killen gett med alla snurrsegergester och härliga mål. I utlandet är en mästare alltid en mästare och behandlas med respekt.
Vilken kämpe Thomas Johanson är, hans höjdhopp i veckan var beundransvärt, däremot har jag liiite svårt att ta till mig Patrik Sjöbergs ständiga image som rebell och bad guy, man brukar ju mojna lite med åren, men inte herr Sjöberg.
Men som sagt ett trevligt program med en lika utmärkt programledare.

Bekymrad över Jorma Kontios taktiska upplägg? ja faktiskt så blir jag det efter att noga ha studerat honom under några V 64 omgångar på slutet. När Jorma har bakspår eller med tillägg så deltar han sällan i loppen utan blir oftast kvar i kön. Märkligt kanske att tycka så om en kille som vunnit 8.000 lopp, men det här är min personliga och kanske lite kontroversiella uppfattning. Nja jag tycker att karln är överskattad som driver och när jag lirar honom så vill jag gärna ha spetsläge.
Måste också få kommentera Jimmy Ehlers styrning i onsdags, mer huvudlös taktik var det sällan jag skådat. 1,13,5 första varvet i dödens med en rackarspeed inbakad efter 500 m av första varvet. Att han sedan for som en gråsten genom fältet på upploppet var inte konstigt, konstigt däremot att ingen förhörde Dansken kring taktiken, inte ens måldomarna vilket borde ha varit en självklarhet, då det finns något som heter att inte ha tagit tillvara hästens chanser på bästa sätt.

Dagens V75:a på Halmstad ser lite småklurig ut och jag har valt att spika en trolig i Ridgehead Cahore som jag hoppas leder runt om och sen en rolig spik i Ravello i Guldspecialen. Jag tror att favoriten Oceans Eleven får problem över för honom för kort distans och spikar alltså emot. Toppform och smygspecialisten Örjan avgjorde mitt val.
Skrällar: Early Launcher, Cut, Flax Avenue, Reagan Ås och Egola Boy.
Sköt om er så höres vi nästa lördag, från en någorlunda oskadd 60-års Mugg.